rubrik

Ibland blir jag så irriterad av hela mitt hjärta att det känns i hela mitt väsen. Till exempel om jag får en omöjlig uppgift, som alla förväntar sig att jag skall klara av, men som jag själv vet att är omöjlig för mig om jag inte ägnar typ en hel dag åt att förbereda mig, vilket också är helt omöjligt om det är en uppgift som inte intresserar mig eller någon annan ett skvatt. Cirkel och cirklar.

I min djupaste irritation råkade jag skapa Norges flagga i mormorsrutor. Det måste ha varit en protest av något slag, och ett stort skämt obs. Det fick mig att skratta.

Förresten. Oro är oftast onödigt. Det är nyttigt att ha ett större perspektiv på saker. Allting finns ju i relation till något annat. Om man zoomar in på sitt problem så ser man inget annat och kan inte jämföra och se det för vad det är.