rubrik

Vegetarianer e Fjortisar. De e ett stadie, men de går nog om efter en tid.
(Ja skämms. Å ja skämms för at ja skämms)
Ja blir ändå int arg. Skjut mig (med stil), tack.
Ja trodde jag hade lösningen på världEns probLem.

Nu e dom hemma igen, mamma å pappa (å Rabbit?). Dom ha köpt en bil. Ja fösökt verkligen håll mig, men ja måsta no skratt åt den då ja kom hem. Den e fin. MIn pappa e grek, jag e bra på piano å min bror e en lugn blomma. På sätt å vis, ja.

slumra in, sov nu min vän

Jag begrep aldrig varför, men människors öde avgörs förmodligen av kommunikationstabeller. Någonstans finns det en gigantisk tidtabell, ett räkneverk som sätter samman våra resor på ett sådant sätt att de aldrig stämmer. Och bara tanken på att resorna inte stämmer gör folk osäkra. De orkar inte hålla fast i sig själva, de går så långt att de snällt sitter kvar och fördriver väntetiden med att försöka lära sig spela blockflöjt. Eller så går de tvärs över gatan och blir i misstag kära i någon och går hem och hänger sig, men just då har elvabussen kommit för tidigt så då kommer någon hem som inte skulle komma hem och räddar den som ville hänga sig. Så där ser livet ut - hela tiden.

Hahah. Han e så rolig. Reidar Jönsson. Vilken fantastisk författare om man försöker se positivt på saken. Å tänk, de gör ja. Mitt liv som hund. Ja ha läst halva boken nu. De går trögt å ja vill int läsa den (;möjligen för at ja ska recensera den ti modde). Men på samma gång e den nog ändå intressant att läsa. Han kan skriva. Om han had en blogg så sku ja läs den.